Countryside of life.

Sitter i mammas soffa och läser andra tjejers bloggar.. har med andra ord sjukt tråkigt, mamma är ute med hunden. Det känns som att Alla andra är så himla bruna, smala och köper så jäkla mycke nya snygga kläder.. det känns så sjukt längesen för mig, att bara tänka på sig själv och pyssla om sitt utseende. Att vara höggravid är inte så jäkla.. smickrande för ens självförtroende. Jag ser knappt vem det är i spegeln, jag har aldrig ork eller lust att fixa håret i en timme som jag alltid gjorde förut, eller ens sminka mig.. varför? Jag vill inte, haha.

I andra ögon är man världens vackraste..det kvinnligaste, mest naturliga som finns..  vafan? en svullen valross som inte kan resa sig upp själv ur soffan eller sängen.

Det känns som nån pausat livet, och när play snart trycks på väntar nåt helt annat..ett liv. En person. Som jag och Palle har gjort, det är nästan för stort för att förstå. Man sunkar kanske ner sig som mamma, för det är inte viktigt längre.. sen finns det ju naturligt snygga tjejer som man nästan blir arg på att dom är så snygga fast dom precis fått barn. Tre starka exempel är Ingela Lysén, Tina Johansson och Amanda Köpberg. Morr! <3

Jag ser ett svagt ljus, ett slut på den här resan.. på den här tunneln. Upp med hakan, snart äre dags, då är jag morsa. Det är större än att vara snygg. Vi ses på G.